En översikt och geografi av Nya Zeeland

Nya Zeeland är ett ö-land som ligger 1 000 miles (1 600 km) sydost om Australien i Oceanien. Det består av flera öar, varav de största är norra, Södra, Stewart och Chathamöarna. Landet har en liberal politisk historia, fick tidigt en framträdande plats i kvinnors rättigheter och har ett gott resultat i etniska relationer, särskilt med sina inhemska maorier. Dessutom kallas Nya Zeeland ibland för ”Gröna ön” ” eftersom dess befolkning har hög miljömedvetenhet och dess låga befolkningstäthet ger landet en stor mängd orörd vildmark och en hög nivå av biologisk mångfald.

Snabbfakta: Nya Zeeland

Huvudstad: Wellington

Befolkning: 4 545 627 (2018)

Officiella språk: maori, engelska

Valuta: Nyzeeländsk dollar (NZD)

Regeringsform: Parlamentarisk demokrati under en konstitutionell monarki; ett samväldesrike
Klimat: Tempererat med skarpa regionala kontraster
Total yta: 103 798 kvadrat miles (268 838 kvadratkilometer)
Högsta punkten: Aoraki/Mount Cook på 12 218 fot (3 724 meter)
Lägsta punkt: Stilla havet på 0 fot (0 meter)

Nya Zeelands historia

År 1642 var den holländska upptäcktsresanden Abel Tasman den förste européen att upptäcka Nya Zeeland. Han var också den första personen som försökte kartlägga öarna med sina skisser av Nord- och Sydöarna. År 1769 nådde kapten James Cook öarna och blev den första européen att landa på dem. Han påbörjade också en serie av tre resor i södra Stilla havet, under vilka han utförligt studerade områdets kustlinje.

I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet började européer officiellt bosätta sig på Nya Zeeland. Dessa bosättningar bestod av flera utposter för skogshuggning, säljakt och valfångst. Den första oberoende europeiska kolonin etablerades inte förrän 1840 när Storbritannien tog över öarna. Detta ledde till flera krig mellan britterna och de infödda maorierna. Den 6 februari 1840 undertecknade båda parter Waitangi-fördraget, som lovade att skydda maoriernas länder om stammarna erkände brittisk kontroll.

Kort efter undertecknandet av detta fördrag fortsatte dock britternas intrång på maoriernas länder och krig mellan maorierna och Britterna växte sig starkare under 1860-talet med maoriernas landkrig. Före dessa krig började en konstitutionell regering att utvecklas under 1850-talet. År 1867 fick maorierna reservera platser i utvecklingsparlamentet.

Under slutet av 1800-talet blev den parlamentariska regeringen väletablerad och kvinnor fick rätt att rösta 1893.

Nya Zeelands regering

Idag har Nya Zeeland en parlamentarisk regeringsstruktur och anses vara en oberoende del av Nationernas samväld. Den har ingen formell skriven konstitution och förklarades formellt ett herravälde 1907.

Regeringsgrenar i Nya Zeeland

Nya Zeeland har tre grenar av regeringen, varav den första är den verkställande makten. Denna gren leds av drottning Elizabeth II som fungerar som statschef men representeras av en generalguvernör. Premiärministern, som fungerar som regeringschef, och kabinettet är också en del av den verkställande makten. Den andra grenen av regeringen är den lagstiftande grenen. Den består av parlamentet. Den tredje är grenen med fyra nivåer som består av distriktsdomstolar, högsta domstolar, hovrätten och högsta domstolen. Dessutom har Nya Zeeland specialiserade domstolar, varav en är Maori Land Court.

Nya Zeeland är uppdelat i 12 regioner och 74 distrikt, båda har valt fullmäktige, samt flera samhällsstyrelser och särskilda organ.

Nya Zeelands industri och markanvändning

En av de största industrierna i Nya Zeeland är bete och jordbruk. Från 1850 till 1950 röjdes mycket av Nordön för dessa ändamål och sedan dess har de rika betesmarkerna som finns i området möjliggjort framgångsrikt fårbete. Idag är Nya Zeeland en av världens största exportörer av ull, ost, smör och kött. Dessutom är Nya Zeeland en stor producent av flera typer av frukt, inklusive kiwi, äpplen och vindruvor.

Dessutom har branschen växt även i Nya Zeeland och toppindustrierna är livsmedelsförädling, trä- och pappersprodukter, textilier, transportutrustning, bank och försäkring, gruvdrift och turism.

Nya Zeelands geografi och klimat

Nya Zeeland består av ett antal olika öar med varierande klimat. Största delen av landet har milda temperaturer med hög nederbörd. Bergen kan dock vara extremt kalla.

De viktigaste delarna av landet är Norra och södra öarna som är åtskilda av Cooksundet. Nordön är 44 281 kvadratkilometer (115 777 kvadratkilometer) och består av låga vulkaniska berg. På grund av sitt vulkaniska förflutna har North Island varma källor och gejsrar.

Sydön är 58093 kvadratkilometer (151 215 kvadratkilometer) och innehåller södra Alperna – en nordost-till-sydväst orienterad bergskedja täckt av glaciärer. Dess högsta topp är Mount Cook, även känd som Aoraki på maorispråket, på 12 349 fot (3 764 meter) över havet. Öster om dessa berg är ön torr och består av de trädlösa Canterbury Plains. I sydväst är öns kust kraftigt skogbevuxen och taggig med fjordar. Detta område har också Nya Zeelands största nationalpark, Fiordland.

Biologisk mångfald

En av de viktigaste funktionerna att notera om Nya Zeeland är dess höga nivå av biologisk mångfald. Eftersom de flesta av dess arter är endemiska (dvs. infödda endast på öarna) anses landet vara en hotspot för biologisk mångfald. Detta har lett till utvecklingen av miljömedvetande i landet såväl som ekoturism.