Nellie McClung föddes som Helen Letitia Mooney den 20 oktober 1873 och växte upp på ett hem i Manitoba. Hon fick väldigt lite formell utbildning fram till 10 års ålder men fick ändå ett lärarcertifikat vid 16 års ålder. Hon gifte sig med farmaceuten Robert Wesley McClung vid 23 och gick med sin svärmor som en aktiv medlem i Manitou Woman's Christian Temperance Union. Som ung skrev hon sin första roman, ”Så frön i Danny”, en humoristisk bok om livet på landet i västerlandet som fortsatte att bli en bästsäljare. Hon fortsatte sedan med att skriva berättelser och artiklar för olika tidningar.
Tidig aktivism och politik År 1911 flyttade McClungs till Winnipeg, och det var där som Nellies kraftfulla tal kompetens blev värdefull på den politiska arenan. Från 1911–1914 kämpade Nellie McClung för kvinnlig rösträtt. I Manitoba provinsval 1914 och 1915 kampanjade hon för det liberala partiet i frågan om kvinnors rösträtt.
Nellie McClung hjälpte till att organisera Winnipeg Political Equality League, en grupp som ägnade sig åt att hjälpa jobbande kvinnor. En dynamisk och kvick offentlig talare, Nellie McClung föreläste ofta om nykterhet och kvinnlig rösträtt.
1914 agerade Nellie McClung rollen som Manitobas premiärminister Sir Rodmond Roblin i det skenbara kvinnoparlamentet hade för avsikt att visa det absurda i att neka kvinnor att rösta.
År 1915 flyttade familjen McClung till Edmonton Alberta; 1921 valdes Nellie McClung till den lagstiftande församlingen i Alberta som oppositionsliberal för ridningen av Edmonton. Hon besegrades 1926.
Personfallet
Nellie McClung var en av de ”berömda fem” i personfallet, som fastställde kvinnors status som personer enligt lagen. Personfallet hänförde sig till British North America Act (BNA Act) som hänvisade till ”personer” som män. När Kanadas första kvinnliga polisdomare utsågs, hävdade utmanarna att BNA-lagen inte betraktade kvinnor som ”personer” och att de därför inte kunde utses till officiella maktpositioner.
McClung var en av fem Alberta-kvinnor som kämpade emot BNA-lagens lydelse. Efter en rad nederlag dömde British Privy Council (Kanadas högsta appellationsdomstol) till kvinnornas fördel. Detta var en stor seger för kvinnors rättigheter; Privy Council uttalade att ”utestängningen av kvinnor från alla offentliga ämbeten är en kvarleva från dagar som är mer barbariska än våra. Och till dem som frågar varför ordet ”personer” bör inkludera kvinnor, är det uppenbara svaret, varför skulle det inte? ” Bara några månader senare utsågs den första kvinnan till den kanadensiska senaten.
Senare karriär Familjen McClung flyttade till Vancouver Island 1933. Där fortsatte Nellie att skriva, med fokus på sin självbiografi i två volymer, noveller och facklitteratur. Hon tjänstgjorde i CBC:s styrelse, blev delegat till Nationernas Förbund och fortsatte sitt arbete med att tala inför publik. Hon skrev totalt 16 böcker, inklusive den hyllade In Times Like These.
Orsaker
Nellie McClung var en stark förespråkare för kvinnors rättigheter. Dessutom arbetade hon med saker som nykterhet, fabrikssäkerhet, ålderspension och offentliga vårdtjänster.
Hon var också med med några av hennes Famous Five-kollegor, en stark anhängare av eugenik. Hon trodde på ofrivillig sterilisering av funktionshindrade och spelade en stor roll i att driva igenom Alberta Sexual Sterilization Act som antogs 1928. I sin bok från 1915, ”In Times Like These”, skrev hon:
”[…] att sätta barn till världen, som lider av de handikapp som orsakas av föräldrarnas okunnighet, fattigdom eller kriminalitet, är ett förfärligt brott mot de oskyldiga och hopplösa, och ändå ett som praktiskt taget ingenting sägs om. Äktenskap, hemmakt och barnuppfostran lämnas helt åt slumpen, och därför är det inte konstigt att mänskligheten producerar så många exemplar som, om de var sidenstrumpor eller stövlar, skulle märkas med ”sekunder”.
Död
McClung dog av naturliga orsaker i sitt hem i Saanich (Victoria), British Columbia, på Se 1 ptember 1951. Legacy McClung är en komplex figur för feminister. Å ena sidan kämpade hon för och hjälpte till att uppnå ett stort politiskt och juridiskt mål, att formalisera kvinnors rättigheter som personer enligt lagen. Å andra sidan var hon också en stark förespråkare för traditionell familjestruktur och för eugenik – ett extremt impopulärt koncept i dagens värld.
Källor
Famous 5 Foundation.- ”Nellie McClung.” The Canadian Encyclopedia.
The Nellie McClung Foundation.
