Mandarin kinesiska pronomen

Det finns bara några få pronomen på mandarinkinesiska, och till skillnad från många europeiska språk finns det inga ämnes-/verböverenskommelser att oroa sig för. Bara några enkla regler säger dig allt du behöver veta om pronomen på kinesiska

Grundläggande pronomen

Dessa är pronomenen för skriven mandarinkinesiska.

Jag, jag: wǒ: 我

Du: nǐ – 你

Du (formell): nín: 您

Han, Honom: tā: 他

Det: tā: 它

Du kommer att märka att det finns två sätt att säga ”du.” När du pratar med äldste eller någon med auktoritet är det mer artigt att tilltala dem formellt med 您 (nín) istället för det mindre formella 你 (nǐ).

Även om det finns sex pronomen listade ovan i skrivet mandarin, i talat mandarin kokar det ner till bara tre grundläggande pronomen: jag / jag, du, han / hon / Det. Detta beror på att 他 / 她 / 它 alla uttalas likadant, tā.

Plurals

Vi, oss: wǒ män: 我們/ 我们

Du (plural): nǐ men: 你們 / 你们

They, Them: tā men: 他們 / 他们

Differentiering av kön

Som diskuterats tidigare har könsdifferentierade pronomen som ”han”, ”hon” och ”det” alla samma ljud, tā, men olika skrivna tecken.

På talad mandarin är skillnaden mellan könen lite mindre uppenbar. Men meningens sammanhang kommer vanligtvis att berätta om talaren syftar på en man, en kvinna eller en sak.

Reflexivt pronomen

Mandarinkinesiska har också ett reflexivt pronomen 自己 (zì jǐ). Detta används när både subjekt och objekt är samma. Till exempel:

Tā xǐ huàn tā zì jǐ

他喜欢他自己/ 他喜歡他自己

Han gillar sig själv.

自己 (zì jǐ) kan också användas direkt efter ett substantiv eller pronomen för att intensifiera ämnet. Till exempel:

Wǒ zì jǐ xǐ huàn.

我自己喜欢 / 我自己喜歡
Jag själv gillar det.

Meningsexempel med kinesiska pronomen

Här är några meningar som använder pronomen. Se om du kan använda dessa exempel som en guide eller mall för att skapa dina egna meningar. Ljudfiler är markerade med ►

Wǒ: 我
Jag är student.
►Wǒ shì xuéshēng.
我是學生｡ (traditionell)
我学生｡ (förenklat)

Jag gillar glass.
►Wǒ xǐhuān bīngqílín.
我喜歡冰淇淋｡

我喜欢冰淇淋｡
Jag har ingen cykel.
►Wǒ méi yǒu jiǎotàchē.
我沒有腳踏車｡

我没有脚踏车｡
Nǐ: 你
Är du en student?
►Nǐ shì xuéshēng ma?
你是學生嗎?
你是学生吗?
Gillar du glass?
►Nǐ xǐhuan bīngqílín ma?
你喜歡冰淇淋嗎?
你喜欢冰淇淋吗?
Har du en cykel?
►Nǐ yǒu jiǎotàchē ma?
你有腳踏車嗎?
你有脚踏车吗?
Tā: 她
Hon är en doktor.
►Tā shì yīshēng.
她是醫生｡

她是医生｡

Hon gillar kaffe.
►Tā xǐhuan kāfēi.
她喜歡咖啡｡

她喜欢咖啡｡

Hon har ingen bil.
►Tā méi yǒu chē.
她沒有車｡

她没有车｡
Wǒ men: 我們 / 我们
Vi är studenter.
►Wǒmen shì xuéshēng.
我們是學生｡
我们是学生｡

Vi gillar glass.
►Wǒmen xǐhuan bīngqílín.
我們喜歡冰淇淋｡

我们喜欢冰淇淋｡
Vi har ingen cykel.
►Wǒmen méi yǒu jiǎotàchē.
我們沒有腳踏車｡

我们没有脚踏车｡
Tā men: 他們 / 他们
De är studenter.
►Tāmen shì xuéshēng.
他們是學生｡

他们是学生｡
De gillar kaffe.
►Tāmen xǐhuan kāfēi.
他們喜歡咖啡｡

他们喜欢咖啡｡
De har ingen bil.
►Tāmen méi yǒu chē.
他們沒有車｡

他们没有车｡
Zì jǐ: 自己
Han bor själv .
►Tā zìjǐ zhù.
他自己住｡

Jag går själv.
►Wǒ zìjǐ qù.
我自己去｡