Riktlinjer för att revidera en komposition

Revision innebär att titta på det vi har skrivit igen för att se hur vi kan förbättra det. En del av oss börjar revidera så fort vi börjar ett grovt utkast – omstrukturering och omarrangering av meningar när vi utarbetar våra idéer. Sedan återgår vi till utkastet, kanske flera gånger, för att göra ytterligare revideringar.

Revision som tillfälle

Revidering är en möjlighet att ompröva vårt ämne, våra läsare, till och med vårt syfte med att skriva . Att ta sig tid att tänka om vårt tillvägagångssätt kan uppmuntra oss att göra stora förändringar i innehållet och strukturen i vårt arbete.

Som en allmän regel är den bästa tiden att revidera inte rätt efter att du har slutfört ett utkast (även om det ibland är oundvikligt). Vänta istället några timmar – till och med en dag eller två om möjligt – för att få lite avstånd från ditt arbete. På så sätt kommer du att vara mindre skyddande för ditt skrivande och bättre förberedd på att göra ändringar.

Ett sista råd: läs ditt arbete högt när du reviderar. Du kan höra problem i ditt skrivande som du inte kan se.

” Tro aldrig att det du har skrivit inte kan förbättras. Du bör alltid försöka göra meningen så mycket bättre och göra en scen så mycket tydligare. Gå om och om igen orden och forma om dem så många gånger som behövs.” (Tracy Chevalier, ”Varför jag skriver.” The Guardian, 24 nov. . 2006).

Revisionschecklista Har uppsatsen en tydlig och kortfattad huvudtanke? Görs denna idé tydlig för läsaren i ett examensarbete tidigt i uppsatsen (vanligtvis i inledningen)?

Har uppsatsen ett specifikt syfte (som att informera, underhålla, utvärdera eller övertyga)? Har du klargjort detta syfte för läsaren?

Skapar introduktionen intresse för ämnet och får din publik att vilja läsa vidare?

Finns det en tydlig plan och känsla för organisation i uppsatsen? Utvecklas varje stycke logiskt från det föregående?

Är varje stycke tydligt relaterat till uppsatsens huvudidé? Finns det tillräckligt med information i uppsatsen för att stödja huvudidén?

Är huvudpoängen i varje stycke tydlig? Är varje punkt adekvat och tydligt definierad i en ämnesmening och stöds med specifika detaljer?

Finns det tydliga övergångar från ett stycke till nästa? Har nyckelord och idéer betonats ordentligt i meningarna och styckena?

Är meningarna tydliga och direkta? Kan de förstås vid första behandlingen? Varierar meningarna i längd och struktur? Kan några meningar förbättras genom att kombinera eller omstrukturera dem?

Är orden i uppsatsen tydliga och precisa? Håller uppsatsen en konsekvent ton?

Har uppsatsen en effektiv slutsats – en som betonar huvudidén och ger en känsla av fullständighet?

När du är klar med att revidera din uppsats kan du rikta uppmärksamheten mot de finare detaljerna i redigering och korrekturläsning av ditt arbete.

Checklista för radredigering