Innehållsanalys är en forskningsmetod som används av sociologer för att analysera det sociala livet genom att tolka ord och bilder från dokument, film, konst, musik och andra kulturella produkter och media. Forskarna tittar på hur orden och bilderna används och i vilket sammanhang de används för att dra slutsatser om den underliggande kulturen.
Innehållsanalys kan hjälpa forskare att studera sociologiområden som annars är svåra att analysera, såsom genusfrågor, affärsstrategi och policy, mänskliga resurser och organisationsteori.
Det har använts flitigt för att undersöka kvinnors plats i I reklam, till exempel, tenderar kvinnor att framställas som underordnade, ofta genom sin lägre fysiska position i förhållande till män eller den osäkerliga karaktären hos deras ställningar eller gester.
Historik för innehållsanalys
Före tillkomsten av datorer var innehållsanalys en långsam, mödosam process och var opraktisk för stora texter eller datasamlingar. Till en början utförde forskare främst ordräkningar i texter av särskilda ord.
Det ändrades dock när stordatorer utvecklades, vilket gav forskare möjligheten att automatiskt knäcka större mängder data. Detta gjorde det möjligt för dem att utöka sitt arbete bortom enskilda ord till att omfatta begrepp och semantiska relationer.
Idag används innehållsanalys inom ett stort antal områden, inklusive marknadsföring, statsvetenskap, psykologi och sociologi, förutom genusfrågor inom samhället.
Typer av innehållsanalys
Forskare känner nu igen flera olika typer av innehållsanalys, som var och en omfattar ett lite olika tillvägagångssätt. Enligt en rapport i den medicinska tidskriften
Qualitative Health Research
är tre olika typer: konventionell, regisserad och summativ.
”I konventionell innehållsanalys härleds kodningskategorier direkt från textdata. Med ett riktat tillvägagångssätt startar analysen med en teori eller relevanta forskningsrön som vägledning för initiala koder. Summativ innehållsanalys innebär räkning och jämförelser, vanligtvis av nyckelord eller innehåll, följt av tolkningen av det underliggande sammanhanget”, skrev författarna.
Andra experter skriver om skillnaden mellan begreppsanalys och relationsanalys. Den konceptuella analysen avgör hur ofta en text använder vissa ord eller fraser, medan relationsanalys avgör hur dessa ord och fraser relaterar till vissa bredare begrepp. Konceptuell analys är den mer traditionellt använda formen av innehållsanalys.
Hur forskare utför innehållsanalys
Vanligtvis börjar forskare med att identifiera frågor de vill svara genom innehållsanalys. De kanske till exempel vill överväga hur kvinnor framställs i reklam. Om så är fallet, skulle forskarna välja en datauppsättning av reklam – kanske manus för en serie TV-reklam – att analysera.
De skulle sedan titta på användningen av vissa ord och bilder. För att fortsätta exemplet kan forskarna studera tv-annonserna för stereotypa könsroller, för språk som antyder att kvinnor i reklamfilmerna var mindre kunniga än männen, och för sexuell objektifiering av båda könen.
Innehållsanalys kan användas för att ge insikter i särskilt komplexa ämnen som könsrelationer. Det har dock vissa nackdelar: det är arbetskrävande och tidskrävande, och forskare kan ta med sig en inneboende partiskhet i ekvationen när de formulerar ett forskningsprojekt.
