Normativt och tolkningsparadigm i forskningsdefinition och exempel

Definition av paradigm i forskning

Paradigm är ett grekiskt ord som betyder ”exempel” eller ”Modell” eller ”en världsbild”, dvs grunden eller basen för en idé eller kunskap som är acceptabel över hela världen och som tas som modell. Med andra ord, grunden för vissa begrepp som teorierna och principerna bygger på för att erhålla kunskap är ett kallat paradigm.

Tänk till exempel inom fysikområdet, Newton föreslog klassiska tillvägagångssätt som kallas ”klassiskt paradigm” medan Einstein föreslog ett nytt och ”modernt paradigm” inom fysik genom sin relativitetsekvation (E=MC

2). På liknande sätt ändrade Darwin det paleontologiska paradigmet inom biovetenskapens område, genom sin evolutionsteori och därmed introducerade han en ny världsbild på detta sätt.

Positivism i forskning är tillvägagångssättet där varje typ av kunskap tas vederbörlig hänsyn. Enligt denna positivism har varje typ av kunskap någon grund för utvecklingen och dessa kan vara

Normativ grund
Tolkningsbas

Normativt paradigm i forskning

Det är relaterat till normerna för en grupp, ett samhälle eller en befolkning.

Normer är regler som bör följas för att följas samtidigt som de lever i ett visst samhälle, område eller tid. Sociala normer och värderingar accepteras hur som helst utan några resonemang och de är av objektiv karaktär, utan personliga tycke och smak. De sociala normerna beror på människans beteende och de fysiska fenomenen, och bildar objektiv grund för kunskap och denna grund kallas

som det normativa paradigmet

Kunskapens normativa grund är helt teoretisk och den kan eller kanske inte har experimentell grund. Men forskaren syftar till att etablera teorier relaterade till sociala normer och realiteter. De normativa paradigmen beror på samhället eller storskalighet. Den viktiga punkten i det normativa paradigmet inkluderar:

Normer är anonyma krafter i samhället
De är alltid objektiva

Forskningen är endast utifrån, eftersom ens personliga åsikter kan eller kanske inte är tillämpliga här

Slutsatsen av forskning leder till formuleringen av generaliserade regler samtidigt som man utgår från det specifika.

Det förklarar ens beteende enligt orsakerna

Man anpassar sig efter normerna, utan någon anledning.

Det är ett makrobegrepp eftersom normer alltid är generaliserade till samhället i stor skala.

Tolkningsparadigm i forskning

Kunskapsmodellen baserad på individens egna åsikter tolkningar och erfarenheter. Det är ett subjektivt förhållningssätt till en individs inre värld att utforska sin egen verklighet, att tolka sin egen livsfilosofi och de inre reglerna. De viktiga punkterna i tolkningsparadigm i forskning är:

Det är baserat på handlingar och deras konsekvenser i framtiden, dvs en individs tolkning av det goda och dåliga med en händelse enligt hans eller hennes egen uppfattning.

Det är en kunskapsbas på en smal eller liten skala eftersom det är relaterat till en individ.

Mänskligt beteende är dynamiskt och det förändras med de fysiska fenomenen och samhället.

Det handlar om forskningens personliga intresse samtidigt som man tolkar reglerna och livsfilosofin och är således generellt till specifikt.

Det leder till att man förstår innebörden av handlingar, inte deras orsaker.

Man kan motsätta sig sociala normer subjektivt medan man undersöker deras verklighet.

Exempel på normativ och tolkningsparadigm

Tänk på en klassrumssituation där båda paradigmet används samtidigt. De sociala normer som tillämpas där accepteras av lärare och elever som sådana (normativa), och forskningen i detta fall är en stor kunskapskälla med tanke på hela samhället.

Men en lärare eller elev kan ha sin egen filosofi och livskod och det är en annan kunskapsgrund (tolkningsparadigm) t.ex. ärlighet, en norm som genomgående betraktas som ett positivt attribut är en normativ egenskap, men man kanske inte anser att den är likadan enligt sin egen uppfattning, så här blir den en tolkning.

Det sociala paradigmet dvs både normativt och tolkande öppnar vägar mot kunskap där forskning bedrivs för att utforska sanningen om sociala realiteter och alltid är för kritik.