Språk

Spanska homofoner: samma ljud, olika betydelser

5 Mins Read

Spanska har mycket färre homofoner – olika ord som uttalas på samma sätt även om de kan stavas annorlunda – än engelska. Men spanska homofoner och homografer (två olika ord som stavas lika, vilket på spanska men inte nödvändigtvis engelska betyder att de också uttalas likadant) finns, och det är bra att lära sig dem om du hoppas kunna stava korrekt.

Homofoner och stavning

Vissa av de spanska homofonparen stavas lika, förutom att ett av orden använder en accent för att skilja den från den andra. Till exempel den bestämda artikeln

el

, som vanligtvis betyder ”den” och pronomenet él

, som vanligtvis betyder ”han” eller ”honom,” skrivs likadant förutom accenten. Det finns också homofonpar som existerar på grund av ett tyst

h

eller för att vissa bokstäver eller bokstavskombinationer uttalas lika.

Nedan finns de flesta vanliga homografer och homofoner spanska och deras definitioner. Definitioner som ges är inte de enda möjliga.

En asterisk före ett ord par indikerar att orden låter lika i vissa regioner men inte alla. Oftast inträffar detta eftersom vissa bokstäver, såsom

z

uttalas annorlunda i Spanien än i de flesta latinska Amerika.

Mest av ordparen där de två orden är nära besläktade men särskiljs i användningen av en ortografisk accent ingår inte i listan. Bland dem är

cual/cuál

,

como/cómo

,

este/éste

, aquel/aquél

,

cuanto/cuánto

,

donde/dónde

och quien/quién.

Spanska homofoner och homografier

  • a
    (första bokstaven av alfabetet),

    a (till), ha (konjugerad form av

    haber)

    ama, amo

    (ägare, husse/matte),

    ama, amo (konjugerade former av

    amar, att älska)
  • arrollo
    (konjugerad form av

    arrollar

    , att rulla upp),

    • arroyo

    (ström)
  • asar

    (att rosta), azar

    (chans , öde)

  • Asien (Asien),

    hacia

    • (mot)

  • asta

    (mast), hasta

    (tills)

    • b aile

    (dans),

    baile

    (typ av domare)
  • baron (baron), varón
    (man)

    basta (tillräckligt),

    basta

    (grov),

    vasta

    (omfattande)
  • basto
    (grov),

    vasto (omfattande)

  • bazar

    (basar), vasar

    (kökshylla)

    • vara (fonetisk stavning av bokstaven b

    ), ve

    (fonetisk stavning av bokstaven

    v

    )

  • bello

    (skön), vello

    (fågel ner)

  • bienes

    (fastighet),

    vienes

    (konjugerad form av

    venir

    , att komma)

  • bis

    (extranummer),

    vis

    (kraft)

    • ring

    ( gata),

    call

    (konjugerad form av

    callar

    , till tystnad)

    calló

    (konjugerad form av

    callar

    , till tystnad),

    cayó

    (konjugerad form av

    caer, att falla)
  • casa

    • (hus),

    caza (konjugerad form av cazar

    , att jaga)
  • cazo

    • (kastrull),

    cazo

    (konjugerad form av cazar

    , att jaga)

  • ce

    (fonetisk stavning av bokstaven

    c

    ),

    se

    (reflexivt pronomen),

    sé

    (konjugerad form av

    sabel

    , att veta)

  • cebo

    • (bete), sebo

    (fett)

  • cegar (att förblinda),

    segar

    (Att skära av)

  • cepa

    (vinstock), sepa

    (konjugerad form av

    sabel

    , att veta)

  • cerrar (för nära),

    serrar

    (att såga)
  • cessión

    (cession),

    sesión

    (möte )

  • cesto (korg),

    sexto

    (sjätte)
  • cien

    (hundra), sien

    (huvudets tempel)

    ciento

    (hundra),

    siento

    (konjugerad form av

    sentir

    , att känna)

  • cima
    (toppmöte),

    sima (klyfta)

  • cocer

    (att laga),

    coser

    (att sy)

  • copa

    (kopp),

    copa

    (konjugerad form av

    copar, att vinna)

  • de

    (av från),

    de

    (fonetisk stavning av bokstaven

    d

    ),

    dé

    (konjugerad form av

    dar, att ge)

  • el

    (den),

    él

    (han, honom, det)

  • fel

    (att göra ett misstag),

    herrar

    (att sätta hästskor på)

  • se

    (den där), se

    (fonetisk stavning av bokstaven

    s

    ),

    ese

    (den där)

  • flamenco (flamländska, en dans), flamenco

    (flamingo)

    fui, fuiste, fue, etc.

    (konjugerade former av

    ser

    , to be),

    fui, fuiste, fue, etc.

    (konjugerade former av

    ir

    , to go)
  • grabar

    (att spela in), gravar

    (att förvärra)

    • halla (konjugerad form av

    hallar

    , att hitta),

    haya

    (konjugerad form av

    haber

    , att ha)

  • har

    (konjugerad form av

    haber

    , att ha),

    haz

    (konjugerad form av hacer

    , att göra)

  • hierba
    eller

    yerba (ört),

    hierva

    (konjugerad form av

    hervir

    , att koka)

  • hierro (järn),

    yerro

    (misstag)

  • hojear

    • (att bläddra igenom), ojear

    (att titta på )

  • Hej (Hej ),

    ola (Vinka)

  • honda

    (djup),

    honda

    (sele),

    onda (Vinka)

  • hora

    (timme),

    ora

    (konjugerad form av

    orar

    , att be),

    ora (korrelativ konjunktion översätts vanligtvis som ”nu”)

  • hoya

    • ( hål i marken),

    olla (kokkärl)

  • hozar

    • (att flytta runt smuts med sin nos),

    osar

    (att våga)

    huno

    (huniska),

    uno (ett)

  • huso

    (slända),

    uso

    (användning)

  • la

    • (den, henne, den), la (not av den musikaliska skalan) lisa

    (slät),

    liza

    (strid)

  • mal

    (dåligt), köpcenter (köpcentrum)

    • mas (men),

    más

    (Mer)
  • masa

    (massa),

    maza (klubba används som vapen)

  • mesa (tabell),

    meza

    (konjugerad form av

    mecer

    , att rocka )

  • mi
    (min), mi (notering av musikskalan),

    • mi (jag)

  • mora
    (moriska),

    mora (svartb erry) o (bokstaven i alfabetet),

    • o (eller)

  • oro

    (guld), oro

    (konjugerad form av

    orar

    , att be)
  • pappa (potatis), Pappa (påve)

    pollo (kyckling),

    • poyo

    (stenbänk)

  • polo (pol som en magnet eller planet), polo (polo)

  • poso

    • (sediment),

    pozo

    (tja, skaft)

    puya

    ( goad),

    puya

    (puya, en typ av växt som främst finns i Anderna)

  • que

    • (vem som), qué

    (vad, hur)

    rallar

    (att riva),

    rayar

    (att göra linjer på)
  • rasa

    (konjugerad form av

    rasar

    , att skumma),

    raza

    (ras eller etnicitet)

  • rebellär

    (att göra uppror), revelarse

    (att avslöja sig själv)

    recabar

    (att begära),

    recavar

    (att gräva igen)
  • sabia

    (vis kvinna), savia

    (vitalitet)

    • sol (sol, enhet för peruansk valuta),

    sol

    (not av musikskalan)

  • solo (ensam), solo
    ( endast)

  • si (om), sí
    ( ja)

    sumo (högsta),

    zumo

    (juice)

  • tasa

    (Betygsätta), taza

    (kopp)

    • te (du),

    te

    (fonetisk stavning av bokstaven

    t

    ),

    té

    (te)

  • ti
    (du),

    ti (not av musikskalan)

  • tu

    (din),

    tú

    • (du)

  • tubo
    (rör),

    tuvo (konjugerad form av tener

    , att ha)

    vino

    (vin),

    vino (konjugerad form av

    venir, att komma)

    • Varför finns homofoner?

    De flesta homofoner kom till eftersom separata ord av en slump kom fram till att ha samma uttal. Ett exempel kan ses med

    flamenco

    . Ordet som syftar på dansen är relaterat till de engelska orden ”Flanders” och ”Flemish”, förmodligen för att dansen kom att förknippas med den delen av Europa.

    Flamenco

    när man hänvisar till flamingos är dock relaterat till det engelska ordet ”flame” (flama

    på spanska) på grund av fågelns ljusa färger.

    Lämna ett svar

    Relaterade Inlägg

    • Lista över de största städerna i Indien

      Lista över de största städerna i Indien

      Kunskaperjuli 31, 2022
      Indien är ett av de största länderna i världen med en uppskattad befolkning på 1 372 236 549. Forskare förutspår att denna befolkning kommer att stiga till mer än 1,5 miljarder und...
    • Hur man skriver övertygande personlighetsprofiler

      Hur man skriver övertygande personlighetsprofiler

      Kunskaperjuli 21, 2022
      Personlighetsprofilen är en artikel om en individ, och profiler är en av grundämnena för att skriva inslag. Utan tvekan har du läst profiler i tidningar, tidskrifter eller webbplat...
    • Fem fantastiska funktionsidéer för författare

      Fem fantastiska funktionsidéer för författare

      Kunskaperjuli 21, 2022
      Det spelar ingen roll om du är en heltidsreporter, en deltidsbloggare eller en frilansare, alla skribenter behöver en stadig källa till filmidéer. Ibland landar en fantastisk filmb...
    • Behöver du en kandidatexamen för att få ett journalistjobb?

      Behöver du en kandidatexamen för att få ett journalistjobb?

      Kunskaperjuli 21, 2022
      Du har säkert hört att högskoleutexaminerade generellt sett tjänar mer pengar och är mer benägna att bli anställda än de utan högskoleexamen. Men hur är det med journalistiken i s...
    • Hur man använder den inverterade pyramiden i nyhetsskrivning

      Hur man använder den inverterade pyramiden i nyhetsskrivning

      Kunskaperjuli 21, 2022
      Inverterad pyramid hänvisar till strukturen eller modellen som vanligtvis används för hårda nyheter. Det betyder att den viktigaste eller tyngsta informationen hamnar överst i berä...
    • 7 Kopieringsövningar för journaliststudenter

      7 Kopieringsövningar för journaliststudenter

      Kunskaperjuli 21, 2022
      Ett sätt att finslipa dina kunskaper som journalist är att träna på att redigera kopior. Även om du vill bli reporter, kommer att bli skicklig som redaktör förbättra din skrivstr...