Vissa rasistiska termer har funnits med i den amerikanska vokabulären så länge att många som använder dem ofta har en aning om sitt ursprung. I vissa fall är dessa talspråk som nedsätter minoritetsgrupper; i andra är dessa neutrala ord som historiskt har fått skadliga betydelser när de tillämpas på medlemmar av vissa grupper.
Pojke
I de flesta situationer är ordet ”pojke” inget problem. Används för att beskriva en svart man, men ordet är besvärligt. Det beror på att historiskt sett beskrev vita människor rutinmässigt svarta män som pojkar för att antyda att de inte var jämställda med dem. Både under och efter slaveriet sågs svarta människor inte som fullvärdiga människor utan som mentalt, fysiskt och andligt underlägsna varelser än vita människor. Att kalla svarta män för ”pojkar” var ett sätt att uttrycka förrtidens rasistiska ideologier.
Trots dess utbredda användning som ett rasistiskt förtryck, i Ash v. Tyson Foods, USA:s appellationsdomstol beslutade att ”pojke” inte kan betraktas som en rasistisk smutskastning om den inte inleds med en rasmarkör som ”svart”. Detta beslut har väckt kontrovers, med tanke på att vita människor vanligtvis inte kallade någon ”svarta pojkar” under Jim Crow, utan helt enkelt ”pojkar”.
De goda nyheterna, enligt Prerna Lal från Change.org, är att USA:s högsta domstol ändrade ställningstagandet och slog fast att ”användningen av ordet ’pojke’ i sig inte är tillräckligt bevis på rasistisk animus, men att ordet inte heller är godartat.” Det betyder att domstolen är villig att överväga det sammanhang där ”pojke” används för att avgöra om det uttalas som ett rasistiskt epitet.
Gyppad
”Gippad” är utan tvekan den mest använda rasistiska vardagsspråket som finns idag. Om någon köper en begagnad bil som visar sig vara citron, till exempel, kan de klaga: ”Jag blev guppad.” Så varför är termen stötande? Eftersom det likställer zigenarna, eller romerna, med att vara tjuvar, fuskare och bedragare. När någon säger att de ”blev gyppad” säger de i huvudsak att de blev lurade.
Förklarade Jake Bowers, redaktör för Travellers Times till The Telegraph: ”Gippad är ett stötande ord, det härstammar från zigenare och det används i samma sammanhang som en person en gång kan ha sagt att de ”jukade” någon om de gjorde en underhandsaffär.”
Men ta inte Bowers ord för det. Om du fortfarande diskuterar om du ska använda verbet ”gyppade” eller inte, tänk på att Philip Durkin, den främste etymologen vid ”Oxford English Dictionary”, sa till The Telegraph det finns en ”vetenskaplig konsensus” om att ordet har sitt ursprung som en ”rasförklaring. ”
Kan inte göra och länge inte ses
Dessa två fraser har förmodligen rullat av tungan på de flesta amerikaner någon gång. Men talesätten hånar bara de engelsktalande försöken från kinesiska immigranter och ursprungsbefolkningar, för vilka engelska var ett andra språk.
Uppity
Många människor har ingen aning om att termen övertygelse har rasistiska konnotationer när den appliceras på svarta människor i synnerhet. Söderlänningar använde termen för svarta människor som inte ”kände sin plats” och kopplade det till ett rasistiskt förtal. Trots sin negativa historia används ordet regelbundet av olika raser. Merriam-Webster definierar överlägsenhet som att ”sätta på sig eller märkas av överlägsenhet” och liknar ordet med arrogant och förmätet beteende. 2011 fick ordet en del nationell täckning när den konservative radiovärden Rush Limbaugh sa att dåvarande presidentfrun Michelle Obama uppvisade ”uppity-ism”.
Considering the Shyster
Många människor har kommit att tro att shyster är antisemit, men ursprunget till ordet är kopplat till en tidningsredaktör på Manhattan 1843–1844. Enligt Law.com pågick under denna tid ett korståg mot juridisk och politisk korruption i staden, och redaktören härledde termen shyster från det tyska ordet scheisse, som betyder ”avföring”.
Det finns flera anledningar till den antisemitiska förvirringen, inklusive närheten till Shakespeares Shylock och tron att termen kom från det egentliga namnet Scheuster, som vissa tror var en korrupt advokat. Etymologin av ordet indikerar att det aldrig var avsett som ett rasistiskt förtal och att det tillämpades nedsättande på advokater i allmänhet och inte på någon enskild etnisk grupp.
Källor
- Hill, Jane H. ”Den vita rasismens vardagsspråk.” Malden MN: John Wiley & Sons Ltd, 2009. Wodak, Ruth . ”Språk, makt och ideologi: studier i politisk diskurs.” Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 1989.
