Umi no mizu wa naze karai – Lär dig av en berättelse

”Umi no mizu wa naze karai” är en av de japanska folksagorna.

昔々、二人の兄弟が住んでいました。

弟は貧しく、暮らしに困っていました

。 年越し の 晩, 弟 は どう よう か と 困っ て い た, ある 一人 の おじい に に, こう 言わ れ まし た.

「この 先 に ある山 の お 堂 で 交換 し て 石 なさい ひきうす を 交換 し て もらい なさい 」

そう いわ れ おじい さん は おまんじゅう を わたし まし た.

弟は言われたとおり山のお堂でおまんじゅうと石のひきうすまあいし
これ じゃ これ に まわす ひき うすは な いくら で も で ほしい もの が とめ たい とき は ひだり まわせ ばいい ばいい 」

それを聞いて弟は家に帰り、さっそくそのうすを引いてみまこした。


と いいました。すると おどろいた おどろいた。

ほんとうぉが ザァーザァー おと を たて あめ の よう に ふきだし て き た ではあり ませ ん か.

その うす を ひく と, なんでも 望み が かない, 弟 は お 金持ちになりました。

ある日、兄がそのうすを盗み出し、舟で海の上っ*)
「はははははー。これがあればなんでも出てくるぞ。まんこじぅう傇じぅう傇 そう いっ て 兄 は て 甘い 物 を 食べ て いる うち に からい もの が ほしく なり まし た そこ で,

「塩出ろ,塩出ろ」

と言うと、 まっしろな 塩が ザワザワ ザワザワと 山ふふきき みるみるまに 舟は しおの山で 今にも あふれそうです。

にまわせ ば とまる の を み て お かなかっ た のです.

「ワァ ワァ だれ か たすけ て くれ くれ だれ だれ か しお を とめ て くれ ~! ! 」

とうとう しお は ふね から あふれ ふね は しおの おもみ ブクブク しずん でしまい まし た と さ.

それで、今でも海の水が塩からいのです。

Romaji Translation

Mukashi mukashi, futari no kyoudai ga sunde imashita.

Otouto wa mazushiku, kurashi ni komatteimashita.

Toshikoshi no ban, otouto wa doushiyouka to komatteita tokoro, aru hitori no ojiisan ni ai, kou iwaremashita.

”Kono saki ni aru yama no odou de, kono omanjuu to ishi no hikiusu o koukan shite morainasai.”

Sou iware ojiisan wa omanjuu o watashimashita.

Otouto wa iwareta toori yama no odou de omanjuu till ishi no hikiusu o koukan shite moraimashita .

Mata ojiisan ni ai ni iki, hikiusu till koukan shitemoratta koto o tsutaeru to,

”OO, kore ja, koreja. Kono hikiusu wana, migi ni mawasu till hoshii mono ga ikurademo detekuru n ja. Tometai toki wa hidari ni mawaseba ii.”

Sore o kiite otouto wa ie ni kaeri, sassoku sono usu o hiite mimashita.

”Kom igen! Kome dero!”


to iimashita. Suruto odoroita odoroita.

Hontouni hikiusu kara wa okome ga zaa zaa oto o tatete ame no youni fukudashite kita dewa arimasen ka.

Sono usu o hiku to, nandemo nozomi ga kanai, otouto wa okanemochi ni narimashita.

Aruhi, ani ga sono usu o nusumidashi, fune no ue ni motte ikimashita.

”Hahahaha… Kore ga areba nandemo dete kuru zo. Manjuu dero, manjuu dero.”

Sou itte ani wa ureshikute amai mono o tabete iru uchi ni shiokarai mono ga hoshikunarimashita. Sokode, ”Shio dero, shio dero. ”

to iiu to, masshirona shio ga zawa zawa zawa zawa to yama no youni fukidete kimashita.

Mirumiruma ni fune wa shio no yama de imanimo afuresou desu.

Ani wa otouto ga manjuu o dashita toki ni hidari ni mawaseba tomaru nowa mite okanakatta node deus .

”Waa dareka tasuketekure! Dareka shio o tometekure!”

Toutou shio wa fune kara afure, fune wa shio no omomi de bukubuku shizunde shimaimashita to sa.

Sorede, imademo umi no mizu ga shiokarai no desu.

Ordförråd

mukashi mukashi 昔々 — en gång i tiden

futari 二人 — två

kyoudai 兄弟 — ett syskon

sunde 住んで — te-formen av verbet ”sumu (att leva)”

otouto 弟 — en yngre bror

mazushii 貧しい — poor

kurashi暮らし — a living

komaru 困る — att ha svårt

toshikoshi 年越し — Nyårsafton

förbud 晩 — en kväll

hitori一人 — en

ojiisan おじいさん — en gammal man

au 会う – — möta

iwareru 言われる — en passiv form av verbet ”iu (att säga)”

yama 山 — ett berg

omanjuu おまんじゅう — as lagd bulle


ishi 石 — en sten

hikiusu ひきうす — en handkvarn


koukan suru 交換する— att byta

watasu 渡す — till hand

tsutaeru 伝える — att berätta


migi 右 — höger

mawasu 回す — att vända sig om

hoshii ほしい — att vilja

ikurademo いくらでも — lika mycket

tomeru 止める — att stoppa

hidari 左 — left

kiite 聞いて — te-formen av verbet ” kiku (att lyssna)”

dvs 家 — home


kaeru 帰る — – att returnera


sassoku さっそく — på en gång; genast

kome 米 — ris

odoroku 驚く — att bli överraskad

ame 雨 — regn

nozomi 望み — wish

okanemochi お金持ち — de rika

nusumidasu 盗み出す — att stjäla

fune 船 — en båt

umi 海 — havet

motteiku 持っていく — to bring


ureshii うれしい — happy

shiokarai 塩辛い — salt

shio 塩 — salt

masshiro 真っ白 — rent vit

imanimo 今にも — när som helst

afureru あふれる — att svämma över

tasukete 助けて — Hjälp!

omomi 重み — vikt

shizumu 沈む — att sjunka

Grammatik

(1) ”Ma (真)” är ett prefix för att betona substantivet som kommer efter ”ma.”

makka 真っ赤 — klarröd


masshiro 真っ白— ren vit

massao 真っ青 — djupblå

makkuro 真っ黒 — svart som bläck

manatsu 真夏 — mitt i sommaren

massaki 真っ先 — allra första

makkura 真っ暗 — beckmörkt

mapputatsu 真っ二つ — rakt i två

(2) Räkna personer

”Nin” används för att räkna personer, även om en person och två personer är oregelbundna.

hitori 一人

en person

två personer

futari 二人

ttre personer

sannin 三人fyra personeryonin 四人fem personer

gonin 五人

sex personer

rokunin 六人sju personer

nananin 七人

åtta personer

hachinin 八人

nio människorkyuunin 九人

tio personer

juunin 十人

Lämna ett svar

Relaterade Inlägg

  • Lista över de största städerna i Indien

  • Hur man skriver övertygande personlighetsprofiler

  • Fem fantastiska funktionsidéer för författare

  • Behöver du en kandidatexamen för att få ett journalistjobb?

  • Hur man använder den inverterade pyramiden i nyhetsskrivning

  • 7 Kopieringsövningar för journaliststudenter