Vad är självbindande beläggningar? – Definition från Kunskaper.se

Vad betyder självbindande beläggningar?

Självbindande beläggningar är en beläggningstyp som alltid används som toppskikt. Sådant material tillåter tillverkare att linda alla elektriska komponenter utan att behöva genomgå impregnering. Denna beläggning består vanligtvis av nonstick-polymerer.

Appliceringen av självbindande beläggningar, särskilt de som är polymerbaserade, kan effektivt minska fläckar som uppstår i restaurerande hartser utan att behöva utföra intensiva borstningsprocedurer.

Kunskaper.se förklarar självbindande beläggningar

Materialen som används i självbindande beläggningar är unikt tillverkade för användning på ytbehandlingar. Att applicera denna typ av beläggning kan hjälpa till att motstå skador och slitage orsakade av kemikalier, tryck såväl som temperatur. Nästan alla självbindande beläggningar har också vattenavvisande egenskaper, vilket gör dem till ett idealiskt täckskikt för olika industriella komponenter.

Denna beläggningstyp fäster starkt på ytor med minsta möjligheter att migrera. Ju tunnare applicering av beläggning, desto bättre fungerar den. Det fungerar på två sätt, beroende på ytans skick:

    Bindning till underlaget med reaktiv komponent

    Ger skydd genom sin inerta yta

    Vid korrekt applicering kan självbindande beläggningar erbjuda en hög nivå av skydd för substrat, vilket i sin tur inte resulterar i några anmärkningsvärda förändringar inom yttopografin och dimensioner på det belagda materialet.

    Det används också flitigt för att minska slitage och friktion. Det kan ge smörjning till alla belagda ytor, vilket minskar den befintliga ytfriktionen, vilket leder till en nonstick-yta. Det kan öka livslängden för behandlade delar, särskilt de som är i kontakt med varandra.

    Självbindande beläggningar kan ge det bästa skyddet på mögel. Det kan skydda dessa typer av material från:

      Baser

        Syror

            Tvättmedel
              Andra lösningsmedel

          Den klibbfria ytfinishen tillåter flera släpp utan att behöva applicera igen. Om formen har separerat stannar släppmedel på formen och överföring sker inte till färdiga områden. Eftersom det inte finns någon överföring är migration och kontaminering inte trolig.

          Graden av skydd som denna typ av beläggning ger beror på vissa faktorer som:

          • Stabilt underlag som tål miljöpåfrestningar

        Slät yta som kan förhindra kvarhållande av foliematerial

    • Yta som inte reagerar på ånga eller gas
    • Lämna ett svar

      Relaterade Inlägg

      • Kliande mage och rygg efter simning i saltvattenpool – Förklarat!

      • Vad är Saker som gör att enzymer blir mindre effektiva?

      • Vad händer med enzymaktiviteten om du lägger i mer substrat?

      • Kemisk formel för propan

      • Plasmas egenskaper

      • Vad händer med relativ luftfuktighet när lufttemperaturen stiger?