En akrostisk dikt är en kryptografisk form där den första bokstaven i varje rad stavar ut ett ord, ofta ämnet för dikten eller namnet på den person som dikten är tillägnad.
De första kända akrostikerna går tillbaka till antiken: Namnet ”akrostikus” användes först för att beskriva profetiorna om Erithraean Sibyl, som skrevs på blad ordnade så att den första bokstaven på varje blad bildade ett ord. Och en av de mest kända antika akrostikerna är den romerska ordkvadraten som finns i Cirencester i södra England:
S A T O R A R E P O T E N E T O P E R A R O T A S
Geoffrey Chaucer och Giovanni Boccaccio skrev också akrostiska dikter under medeltiden, och argumentet om författarskapet till Shakespeares verk har underblåsts av vissa forskares dechiffrering av akrostiska koder gömda i sonetter, koder som de hävdar är dolda meddelanden som infogats av vem de tror är den verkliga författaren, Christopher Marlowe. Under renässansen publicerade Sir John Davies en hel bok med akrostiker, ”Hymns of Astraea”, som var och en stavade namnet på hans drottning, ”Elisabetha Regina.”
På senare tid har pussel och hemliga ordkoder har fallit i onåd som poetiska sätt, och akrostiska dikter får inte längre respekt som seriös poesi. De flesta akrostiker under de senaste 200 åren har skrivits som dikter för barn eller kryptografiska alla hjärtans dag till en hemlig älskare. Men i stället för att använda akrostiker för att skriva lovsånger till sina ledare eller nära och kära, har vissa samtida poeter inbäddat akrostiska förolämpningar i sina dikter så att de inte är synliga för sina föremål eller statliga censurer.
Poes ”Elizabeth” Acrostic
Edgar Allan Poes dikt ”Acrostic” publicerades inte under hans livstid men tros vara skriven cirka 1829. Förlaget James H. Whitty upptäckte det och tryckte det i sin 1911 års upplaga av Poes poesi med titeln ”Från ett album”, säger Edgar Allan Poe Society på sin webbplats, eapoe.org. Diktens ”Elizabeth” tros vara Letitia Elizabeth Landon, en engelsk poet som var en samtida med Poe, säger Poe Society.
- Elizabeth det är förgäves säger du
- “Love not” — du säger det på ett så sött sätt:
Jag
n fåfäng de orden från dig eller LELZ
antippes talanger hade genomförts så bra:
- A
h! om det språket från ditt hjärta kommer upp,
B andas ut det mindre försiktigt — och slöja dina ögon.Endymion, minns när Luna försökte
T
o bota hans kärlek — blev botad från alla vid sidan av —
Här dårskap — stolthet — och passion — för han dog.
Fler exempel på akrostiska dikter
”H ymn I, of Astraea” av Sir John Davies (1599) ”Hymn III, To the Spring” av Sir John Davies (1599)
”Hymn VII, To the Rose” av Sir John Davies (1599)
- ”London” av William Blake (1794)
- ”A Boat Beneath a Sunny Sky” av Lewis Carroll (1871)
