Denna dramatiska kvinnliga monolog är ett urval från första akten av Antigone av Sophocles.
Om Ismene som karaktär Ismene är en fascinerande karaktär. I denna dramatiska monolog förmedlar hon sorg och skam när hon reflekterar över sin far Oidipus sorgliga historia. Hon varnar också för att Antigones och hennes eget öde kan bli värre om de inte lyder landets lagar. Hon är på en gång melankolisk, rädd och diplomatisk.
Monologens sammanhang i pjäsen Bröderna till Ismene och Antigone slåss om kontrollen över Thebe. Båda går under. En bror begravs som en hjälte. Den andra brodern anses vara en förrädare mot sitt folk.
När kroppen av Antigones bror lämnas att ruttna ute på slagfältet, är Antigone fast besluten att ställa saker till rätta, även om det innebär att trotsa kung Kreons lagar. Hennes syster Ismene är inte lika egensinnig. Hon är ledsen över sin brors död och vanära. Men hon vill inte riskera sitt liv genom att rubba ”krafterna”. Ismenes monolog
Tänk på dig, syster, på vår fars öde,
Avskydd, vanärad, självövertygad om synd,
Blindad, själv sin bödel.Tänk på hans mor-fru (dåligt sorterade namn)
Gjord av en snara hade hon tvinnat ihjäl
Och sist, våra olyckliga bröder på en dag,
Båda i ett ömsesidigt öde inblandade,
Självslaktade, både mördaren och den dödade.
Tänk på dig, syster, vi är lämnade ensamma;
Ska vi inte förgås den eländigaste av alla,
Om vi i strid med lagen kors
En monarks vilja?—svaga kvinnor, tänk på det,
Inte inramad av naturen att kämpa med män.
Kom ihåg detta också att desto starkare regler;Vi måste lyda hans order, dessa eller värre.
Därför åberopar jag tvång och vädja
De döda att benåda. Jag tvingas lyda
Makter som finns. 'Detta är dårskap, jag ween,
Att överskrida någonting av den gyllene medelvägen.
Monologens sammanhang i pjäsen Bröderna till Ismene och Antigone slåss om kontrollen över Thebe. Båda går under. En bror begravs som en hjälte. Den andra brodern anses vara en förrädare mot sitt folk.
När kroppen av Antigones bror lämnas att ruttna ute på slagfältet, är Antigone fast besluten att ställa saker till rätta, även om det innebär att trotsa kung Kreons lagar. Hennes syster Ismene är inte lika egensinnig. Hon är ledsen över sin brors död och vanära. Men hon vill inte riskera sitt liv genom att rubba ”krafterna”. Ismenes monolog
Tänk på dig, syster, på vår fars öde,
Avskydd, vanärad, självövertygad om synd,
Blindad, själv sin bödel.Tänk på hans mor-fru (dåligt sorterade namn)
Gjord av en snara hade hon tvinnat ihjäl
Och sist, våra olyckliga bröder på en dag,
Båda i ett ömsesidigt öde inblandade,
Självslaktade, både mördaren och den dödade.
Tänk på dig, syster, vi är lämnade ensamma;
Ska vi inte förgås den eländigaste av alla,
Om vi i strid med lagen kors
En monarks vilja?—svaga kvinnor, tänk på det,
Inte inramad av naturen att kämpa med män.
Kom ihåg detta också att desto starkare regler;Vi måste lyda hans order, dessa eller värre.
Därför åberopar jag tvång och vädja
De döda att benåda. Jag tvingas lyda
Makter som finns. 'Detta är dårskap, jag ween,
Att överskrida någonting av den gyllene medelvägen.
Bröderna till Ismene och Antigone slåss om kontrollen över Thebe. Båda går under. En bror begravs som en hjälte. Den andra brodern anses vara en förrädare mot sitt folk.
Ismenes monolog
Tänk på dig, syster, på vår fars öde,
Avskydd, vanärad, självövertygad om synd,
Blindad, själv sin bödel.
Tänk på hans mor-fru (dåligt sorterade namn)
Gjord av en snara hade hon tvinnat ihjäl
Och sist, våra olyckliga bröder på en dag,
Båda i ett ömsesidigt öde inblandade,
Självslaktade, både mördaren och den dödade.
Tänk på dig, syster, vi är lämnade ensamma;
Ska vi inte förgås den eländigaste av alla,
Om vi i strid med lagen kors
En monarks vilja?—svaga kvinnor, tänk på det,
Kom ihåg detta också att desto starkare regler;
Vi måste lyda hans order, dessa eller värre.
Därför åberopar jag tvång och vädja
De döda att benåda. Jag tvingas lyda
Makter som finns. 'Detta är dårskap, jag ween,
Att överskrida någonting av den gyllene medelvägen.
