Denna dramatiska kvinnliga monolog kommer från den grekiska pjäsen Kungen Oidipus, Sofokles mest kända tragedi.
Vissa nödvändiga bakgrundsinformation Drottning Jocasta (Yo-KAH-stuh) är en av den grekiska mytologins mest ödesdigra karaktärer. Först får hon och hennes man kung Laius (LAY-us) veta av Delphic Oracle (en sorts uråldrig spåkvinna) att deras nyfödda barn är bestämt att döda sin far och gifta sig med sin mor. Så, i pjäsens första försök av karaktärer att överlista ödet, sticker de hål i sin bebis anklar för att binda ihop dem och lämna barnet ute i vildmarken för att dö.
Lite vet Jocasta om det en vänlig herde räddar hennes barn. Bebisen kallas Oedipus (ED-uh-pus) – vilket betyder svullna fotleder – av hans adoptivföräldrar, kung Polybus (PAH-lih-bus) och drottning Merope (Meh-RUH-kissa) från den närliggande stadsstaten Korint .
När Oidipus växer upp, helt omedveten om att han var en ”grundläggare”, han får veta om profetian som hävdar att han kommer att begå både patrimord och incest. Eftersom han tror att denna förutsägelse gäller Polybus och Merope, föräldrarna som han älskar, lämnar han snabbt staden i tron att han kan undvika det fruktansvärda ödet. Detta är pjäsens andra försök av en karaktär att överlista ödet.
Hans flyktväg har honom på väg mot staden Thebe. På väg dit blir han nästan överkörd av en arrogant kungs vagn. Den här kungen råkar bara vara kung Laius (Oidipus biologiska far). De slåss och gissa vad? Oidipus dödar kungen. Profetian del ett uppfylldes.
Väl i Thebe löser Oidipus en gåta som räddar Thebe från en monstruös sfinx och därför blir han den nya kungen av Thebe. Eftersom den förra kungen dog i en händelse av forntida vägraseri, som av någon anledning ingen någonsin kopplar till Oidipus, är den nuvarande drottningen Jocasta änka och behöver en make. Så Oidipus gifter sig med den äldre men ändå vackra drottningen Jocasta. Just det, han gifter sig med sin mamma! Och genom åren får de fyra barn. Profetian del två uppfylldes – men nästan alla, inklusive Oidipus själv, förblir omedvetna om alla de omintetgjorde försöken att lura ödet.
Strax före monologen nedan har det kommit nyheter om att kungen Oidipus tror vara hans far har dött – och det var inte i Oidipus hand! Jocasta är oerhört nöjd och lättad, men Oidipus är fortfarande besvärad av den andra delen av profetian. Hans fru försöker lindra rädslan för sin man (som också är hennes son – men hon har inte kommit på det än) i detta tal. JOCASTA:
Varför skulle en dödlig man, slumpens sport,
Utan säker förkunskap, vara rädd?
Bäst att leva ett slarvigt liv från hand till mun.
Detta äktenskap med din mor frukta inte du. Hur ofta är det möjligt att en man i drömmar Har gift sig med sin mamma! Den som minst respekterar Sådana hjärnsjuka fantasier lever mest till mods.
I en annan översättning av samma monolog översatt av Ian Johnston. (Loka in linje 1160.) Denna översättning är modernare än den ovan och hjälper dig att förstå det förhöjda språket. (Det är också värt att titta igenom den här versionen av pjäsen för ytterligare monologer av Jocasta.)
Många freudianska forskare har ägnat särskild uppmärksamhet åt denna korta dramatiska monolog. Läs upp om Freuds Oedipala komplex så förstår du varför.
Hans flyktväg har honom på väg mot staden Thebe. På väg dit blir han nästan överkörd av en arrogant kungs vagn. Den här kungen råkar bara vara kung Laius (Oidipus biologiska far). De slåss och gissa vad? Oidipus dödar kungen. Profetian del ett uppfylldes.
Väl i Thebe löser Oidipus en gåta som räddar Thebe från en monstruös sfinx och därför blir han den nya kungen av Thebe. Eftersom den förra kungen dog i en händelse av forntida vägraseri, som av någon anledning ingen någonsin kopplar till Oidipus, är den nuvarande drottningen Jocasta änka och behöver en make. Så Oidipus gifter sig med den äldre men ändå vackra drottningen Jocasta. Just det, han gifter sig med sin mamma! Och genom åren får de fyra barn. Profetian del två uppfylldes – men nästan alla, inklusive Oidipus själv, förblir omedvetna om alla de omintetgjorde försöken att lura ödet.
JOCASTA:
Varför skulle en dödlig man, slumpens sport,
Utan säker förkunskap, vara rädd?
Bäst att leva ett slarvigt liv från hand till mun.
Detta äktenskap med din mor frukta inte du.Hur ofta är det möjligt att en man i drömmarHar gift sig med sin mamma! Den som minst respekterarSådana hjärnsjuka fantasier lever mest till mods.
I en annan översättning av samma monolog översatt av Ian Johnston. (Loka in linje 1160.) Denna översättning är modernare än den ovan och hjälper dig att förstå det förhöjda språket. (Det är också värt att titta igenom den här versionen av pjäsen för ytterligare monologer av Jocasta.)
Många freudianska forskare har ägnat särskild uppmärksamhet åt denna korta dramatiska monolog. Läs upp om Freuds Oedipala komplex så förstår du varför.
