Ett dockhem är en treakter skriven av den norske dramatikern Henrik Ibsen. Den handlar om livet för en grupp medelklassnorrmän på 1870-talet, och behandlar teman som utseende, pengars makt och kvinnans plats i ett patriarkalt samhälle.
Snabbfakta: Ett dockhem
Författare: Henrik Ibsen Förlag: Genre: Drama Typ av arbete: PlayOriginalspråk: Bokmål, den skriftliga standarden för det norska språket Teman: Pengar, moral och utseende, kvinnors värde Anmärkningsvärda anpassningar: Ingmar Bergmans anpassning från 1989 med titeln Nora; BBC Radio 3:s anpassning från 2012 av Tanika Gupta, som utspelar sig i Indien och Nora (kallad Niru) är gift med engelsmannen Tom Sammanfattning av handlingen När Kristine behöver ett jobb ber hon Nora om hjälp med att gå i förbön för henne med sin man. Torvald samtycker, men han gör det för att han sparkade Krogstad, en låg anställd. När Krogstad får reda på det hotar han att avslöja Noras tidigare brott, en signatur som hon förfalskade för att få lån från Krogstad själv för att ha råd med behandling åt sin då sjuka make. Huvudkaraktärer Nora Helmer. Torvald Helmers fru, hon är en till synes lättsinnig och barnslig kvinna. Torvald Helmer. Noras man, advokat och bankman. Han är alltför upptagen av utseende och dekor. Nils Krogstad. En låg anställd hos Torvald, han definieras som en ”moralisk invalid” som har levt ett liv i lögn. Anne-Marie. Helmers barnskötare. Hon gav upp sin dotter, som hon hade utom äktenskapet, för att acceptera en tjänst som Noras sjuksköterska. I 1800-talssamhället anses pengar vara viktigare än att äga mark, och de som har det behärskar mycket makt över andra människors liv. Torvald har en djup känsla av självrättfärdighet på grund av sin tillgång till en stabil och bekväm inkomst. Utseende och moral. I pjäsen var samhället föremål för en strikt moralisk kod, där utseende var viktigare än substans. Torvald är alltför bekymrad över dekorum, ännu mer än av sin påstådda kärlek till Nora. Så småningom genomskådar Nora hela systemets hyckleri och bestämmer sig för att bryta sig loss från bojorna i det samhälle hon lever i och lämnar både sin man och sina barn. Den norske dramatikern Henrik Ibsen kallades ”realismens fader”, och han är den näst mest spelade dramatikern efter Shakespeare. I sina produktioner var han angelägen om att undersöka verkligheten som gömde sig bakom medelklassens fasader, även om hans tidigare verk presenterar fantasi och surrealistiska inslag.
Om författaren
