Utforska Arktis geografi, klimat och djur

Arktis är det jordområde som ligger mellan 66,5°N och nordpolen. Förutom att definieras som 66,5°N om ekvatorn, är den specifika gränsen för den arktiska regionen definieras som det område där genomsnittliga julitemperaturer följer isotermen 50 F (10 C). Geografiskt sträcker sig Arktis över Ishavet och täcker landområden i delar av Kanada, Finland, Grönland, Island, Norge, Ryssland, Sverige och USA (Alaska).

Arktis geografi och klimat

Majoriteten av Arktis består av Ishavet som bildades när den eurasiska plattan rörde sig mot Stillahavsplattan för tusentals år sedan. Även om detta hav utgör majoriteten av den arktiska regionen, det är världens minsta hav. Det når djup på 3 200 fot (969 m) och är anslutet till Atla ntic och Stilla havet via flera sund och säsongsbetonade vattenvägar som Nordvästpassagen (mellan USA och Kanada) och Northern Sea Route (mellan Norge och Ryssland).

Eftersom majoriteten av Arktis är Ishavet tillsammans med sund och vikar, består mycket av den arktiska regionen av ett drivande ispaket som kan vara uppe till nio fot (tre meter) tjock under vintern. På sommaren ersätts detta ispaket främst av öppet vatten som ofta är prickat med isberg som bildades när isen bröts från landglaciärer och/eller isbitar som brutit sig loss från ispacken.

Den arktiska regionens klimat är mycket kallt och hårt under större delen av året på grund av jordens axiella lutning. På grund av detta får regionen aldrig direkt solljus, utan får istället strålar indirekt och får därmed mindre solstrålning. På vintern har den arktiska regionen 24 timmars mörker eftersom de höga breddgraderna som Arktis vänds bort från solen vid den här tiden på året. Däremot på sommaren får regionen 24 timmars solljus eftersom jorden lutar mot solen. Eftersom solens strålar inte är direkta är somrarna också milda till svala i de flesta delar av Arktis.

Eftersom Arktis är täckt av snö och is under en stor del av året har det också hög albedo eller reflektivitet och reflekterar därmed solstrålningen tillbaka till rymden . Temperaturerna är också mildare i Arktis än i Antarktis eftersom närvaron av Ishavet hjälper till att dämpa dem.

Några av de lägsta registrerade temperaturerna i Arktis registrerades i Sibirien runt -58 F (-50 C). Den genomsnittliga arktiska temperaturen på sommaren är 50 F (10 C), även om temperaturen på vissa ställen kan nå 86 F (30 C) under korta perioder.

Plants and Animals of the Arctic

Eftersom Arktis har ett så hårt klimat och permafrost är utbredd i den arktiska regionen består den främst av trädlös tundra med växtarter som t.ex. lavar och mossor. På våren och sommaren är lågväxande växter också vanliga. Lågväxande växter, lavar och mossa är vanligast eftersom de har grunda rötter som inte blockeras av den frusna marken och eftersom de inte växer upp i luften är de mindre benägna att skadas av hårda vindar.

De djurarter som finns i Arktis varierar beroende på årstid. På sommaren finns det många olika valar, säl- och fiskarter i Ishavet och vattendragen som omger det och på land finns det arter som varg, björn, caribou, ren och många olika typer av fåglar. På vintern vandrar många av dessa arter söderut till varmare klimat.

Människor i Arktis

Människor har levt i Arktis i tusentals år. Det var främst grupper av urfolk som inuiterna i Kanada, samerna i Skandinavien och nenetterna och jakuterna i Ryssland. När det gäller modern bebyggelse är många av dessa grupper fortfarande närvarande, liksom territoriella anspråk från de tidigare nämnda nationerna med landområden i den arktiska regionen. Dessutom har nationer med territorier som gränsar till Ishavet också maritima exklusiva ekonomiska zonrättigheter.

Eftersom Arktis inte främjar jordbruket på grund av dess hårda klimat och permafrost, överlevde de historiska ursprungsbefolkningen genom jakt och samla in sin mat. På många platser är detta fortfarande fallet för de överlevande grupperna idag. Till exempel överlever Kanadas inuiter genom att jaga djur som sälar vid kusten under vintern och caribou inåt landet under sommaren.

Trots sin glesa befolkning och hårda klimat är den arktiska regionen viktig för världen idag eftersom den har betydande mängder av naturresurser. Det är därför många nationer är oroade över att ha territoriella anspråk i regionen och i Ishavet. Några av de stora naturresurserna i Arktis inkluderar petroleum, mineraler och fiske. Turismen börjar också växa i regionen och vetenskaplig utforskning är ett växande område både på land i Arktis och i Ishavet.

Klimatförändringar och Arktis

På senare år har det blivit känt att den arktiska regionen är extremt mottaglig klimatförändringar och global uppvärmning. Många vetenskapliga klimatmodeller förutsäger också större mängder klimatuppvärmning i Arktis än på resten av jorden, vilket har väckt oro för krympande ispaket och smältande glaciärer på platser som Alaska och Grönland. Man tror att Arktis är mottagligt främst på grund av återkopplingsslingor – hög albedo reflekterar solstrålning, men när havsis och glaciärer smälter börjar det mörkare havsvattnet absorbera, istället för att reflektera, solstrålning, vilket ytterligare ökar temperaturerna. De flesta klimatmodeller visar nästan fullständig förlust av havsis i Arktis i september (den varmaste tiden på året) år 2040.

Problem relaterade till global uppvärmning och klimatförändringar i Arktis inkluderar förlust av livsmiljöer som är kritiska livsmiljöer för många arter, stigande havsnivåer för världen om havsis och glaciärer smälter och utsläpp av metan som lagras i permafrost, vilket kan förvärra klimatförändringarna.

Referenser

      National Oceanic and Atmospheric Administration. (nd) NOAA Arctic Theme Page: A Comprehensive Resrouce. Hämtad från: http://www.arctic.noaa.gov/

    Wikipedia. (2010, 22 april). Arctic – Wikipedia, the Free Encyclopedia. Hämtad från: http://en.wikipedia.org/wiki/Arctic

Lämna ett svar

Relaterade Inlägg

  • Vad är betydelsen av topografiska kartor?

  • Vilka typer av spänningar finns i jordskorpan?

  • Vad är Jupiters stora ekvatorialbula?

  • En flyttfirma med stort hjärta

  • Hur man utvecklar elevers naturvetenskapliga mediekompetens

  • Anpassa naturvetenskapliga lektioner för distansundervisning